Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida mentorskap kan vara ett sÀtt för skolan att förbÀttra sin verksamhet i riktning mot uppdraget vad avser elevernas kunskapsmÀssiga och sociala utveckling. Vidare syftar den till att undersöka hur skolledningen kan frÀmja detta arbetssÀtt genom skolans organisation och pÄverkan av lÀrarnas förstÄelse och arbetsmönster. Detta undersöktes genom intervjuer med rektor samt ett urval av personal och elever vid Transtenskolan, dÀr mentorskap ingÄr i profilen, samt genom analys av dokument relaterade till skolans verksamhet.Huvudresultatet var att Transtenskolans mentorskapsmodell hjÀlper till att strukturera lÀrarnas arbetsmönster sÄ att skolan uppfyller sitt tydligast uttalade syfte, att mentorn ska ta ett totalansvar för sina elever inom ramen för skolans befintliga struktur och organisation. Mentorskapet har störst betydelse för elevernas sociala situation och utveckling. Det Àr dock huvudsakligen de vuxnas engagemang i och relation till eleverna som Àr avgörande, inte mentorskapet i sig.I diskussionsavsnittet finns förslag till förbÀttringsstrategier och vidare forskning.

Syftet med vÄr undersökning var att studera olika pedagogiska aktiviteters betydelse för utveckling av elevers sociala kompetenser. Vi genomförde vÄr undersökning i en klass ett. Eleverna var indelade i fyra grupper med fyra till sex elever i varje grupp. Vi utförde övningar under fem veckor som syftade till att stÀrka elvernas sociala kompetenser. Resultatet vi kom fram till var blandat.

Detta arbete Àr en kvalitativ fallstudie med syfte att undersöka hur nÄgra intervjuade lÀrare frÄn en gymnasieskola i södra Norrland förhÄller sig till sociala medier, hur dessa lÀrare uppfattar att sociala medier pÄverkar deras integritet, yrkesetik, fostransuppdrag och pedagogiska arbete. FrÄgestÀllningarna arbetet har utgÄtt ifrÄn har berört grÀnsdragningar mellan privatliv och offentlighet, hur lÀrare kan upptrÀda i sociala medier, hur lÀrare ser pÄ vÀnskapsrelationer till elever, vilka eventuella pedagogiska vinningar respektive hot sociala medier kan tÀnkas medföra.För att besvara uppsatsens frÄgestÀllningar har intervjuer med sju anstÀllda lÀrare pÄ en given gymnasieskola gjorts. De resultat som framkommit i denna studie, Àr bland annat att samtliga lÀrare Àr överens om att lÀrares privatliv pÄverkar deras yrkesroll i viss mÄn. IfrÄga om vad lÀrare kan göra i sociala medier, med Ätanke pÄ deras yrkesroll, var de flesta lÀrare överens om att brott mot skolans vÀrdegrund samt yrkesetiska principer var förbjudna, men ocksÄ att lÀrare utöver detta har ett visst ansvar över hur man framstÀller sig sjÀlv i sociala medier. GÀllande pedagogiska hot och vinningar, finns det ett potentiellt hot att lÀrares arbetsbörda ökar, samtidigt Àr vinningen att lÀrares förstÄelse för elever kan tillta..

Detta arbete Àr en studie som syftar till att ta reda pÄ om, och i sÄ fall hur, medvetenheten om fritidshemmens uppdrag kan kopplas till personalens eventuella utbildning. I studien utgÄr uppdragen frÄn LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2011) och Kvalitet i fritidshem: allmÀnna rÄd och kommentarer (2007). Vi har genomfört fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Birgit Andersson (2013) uppmÀrksammar att det Àr av största vikt att ha en pedagogisk utbildning för att som verksam i skolan kunna nÄ de uppsatta mÄlen i uppdragen. Skolverket (2012) skriver i sin rapport Personal i fritidshem att riksgenomsnittet i antalet Ärsarbetare som Àr utbildade fritidspedagoger i samtliga kommuners fritidshemsverksamheter Àr 27 procent, Är 2012 (Skolverket 2012a).

Forskning har visat vilken betydelse den pedagogiska mÄltiden har för barns lÀrande i den pedagogiska verksamheten. Syftet med föreliggande uppsats var att beskriva förskollÀrares erfarenheter av den pedagogiska mÄltiden i förskolan. I studien medverkade fyra förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor. Intervjuer anvÀndes för att uppnÄ syftet och resultatet blev att samtliga förskollÀrare sÄg den pedagogiska mÄltiden som en viktig lÀrande situation för barnen. Studien visade Àven att samtliga fyra förskollÀrare hade liknande mÄl med den pedagogiska mÄltiden, som att t.ex.

Inom offentlig förvaltning Àr det svÄrare Àn inom den privata sfÀren, för de anstÀllda att fÄ Äterkoppling mellan det egna arbetet och resultatet. De centrala mÄlen för verksamheten beslutas lÄngt frÄn den enskilda handlÀggaren det vill sÀga den som ska genomföra arbetet. Det krÀvs ocksÄ att det finns resurser som stÄr i paritet med de statliga uppdragen. Kopplingen mellan mÄlen/uppdragen och de tilldelade medlen Àr som regel otydlig idag. Syftet med denna uppsats var att studera om en obalans mellan mÄl och resurser fÄr konsekvenser pÄ personalens hÀlsa och motivation.

Syftet med arbetet var att undersöka vilka pedagogiska strategier olika lÀrare tillÀmpar för att frÀmja elever i komplicerad lÀrandesituations sociala och kunskapsmÀssiga utveckling. Undersökningen syftade Àven till att belysa diagnosens betydelse och huruvida elevernas diagnos eller problematik pÄverkar val av ÄtgÀrd. I vÄr studie anvÀnde vi oss av en kvalitativ forskningsstrategi. Vi valde att genomföra nio intervjuer med lÀrare i den traditionella skolan och inom specialanpassade verksamheter för elever med varierande behov av sÀrskilt stöd. Resultatet visade att samtliga lÀrares pedagogiska strategi och val av ÄtgÀrd utgick frÄn ett individanpassat arbetssÀtt dÀr motivation, struktur och material var viktiga utgÄngspunkter.

Bakgrund: Internationellt humanitÀrt arbete Àr ett omrÄde dÀr sjuksköterskor Àr aktiva. Att delta i internationella humanitÀra insatser innebÀr emellertid att arbeta i miljöer annorlunda frÄn de normala med andra förutsÀttningar. Miljön dÀr sjuksköterskan arbetar pÄverkar ocksÄ omvÄrdnaden och det ingÄr tillika i sjuksköterskans yrkeskunskap att ha kunskap om den miljön dÀr arbetet Àger rum. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor inte kÀnner sig tillrÀckligt förberedda inför arbetet i dessa sammanhang. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur sjuksköterskors erfarenheter av miljön i internationella humanitÀra insatser samt hur upplevelser av arbetet i denna miljö, kommer till uttryck i egna berÀttelser.

Under vÄra praktikperioder har vi sett barn som visat tecken pÄ stress. DÀrför ville vi studera hur ett stressförebyggande arbete med hjÀlp av avslappningsövningar kunde ge pedagogiska vinster i skolarbetet. De pedagogiska vinsterna var i form av trygghet, sjÀlvförtroende och lust att lÀra. Genom avslappningsövningar vid sex olika tillfÀllen, observationer och utvÀrdering med barnen har vi fÄtt ett resultat. Resultatet visar att barnen upplever pedagogiska vinster helt annorlunda Àn vi gjort.

Föreliggande uppsats behandlar rektors ledarskap i ett skolutvecklingsarbete. Syftet Àr att undersöka hur rektors pedagogiska ledarskap blir synligt i ett skolutvecklingsarbete samt hur lÀrarna upplever rektors pedagogiska ledarskap. Som struktur för resultatredovisningen och som analysverktyg har de fyra inslagen i Alvessons och Ydéns ledarskapsteori anvÀnts. Studien har gjorts med hjÀlp av intervjuer med en rektor och fyra av hennes medarbetare. Utskrifterna av intervjuerna har reducerats och genom meningsstrukturering har olika berÀttelser förts samman till en sammanhÀngande historia..

Syftet med den hÀr uppsatsen var att studera hur matchning av studenter som jobbar extra som konsulter gÄr till. Detta jÀmfördes med hur bemanningsbranschen matchar sina ordinarie konsulter och hur rekrytering gÄr till i vanliga företag. Det visade sig att det inte gjorts sÄ mycket forskning om matchning riktad mot just studenter och om hur matchning gÄr till. Detta gjorde att teorin var tvungen att byggas upp innan studien kunde pÄbörjas. NÀr detta var gjort studerades hur ett utvalt bemanningsföretag gjorde i praktiken, genom att studera deras dokument, intervjua jobbmÀklare samt förevisning av hur de arbetar.

Med ny teknik förvĂ€ntas skolan utvecklas för rusta eleverna för den verklighet de möter. Den hĂ€r uppsatsen avser undersöka vad lĂ€rare har för instĂ€llning till anvĂ€ndandet av pedagogiska datorspel. Det empiriska materialet bestĂ„r av intervjudata med fem lĂ€rare i gymnasieskolan. UtifrĂ„n en genomgĂ„ng av tidigare forskning kring vanliga spel och pedagogiska spel har dessa intervjuer analyserats. Även om det finns en positiv instĂ€llning till att anvĂ€nda nya metoder i sin undervisning pĂ„pekas problem med spelens kvalitet.

Examensarbetets syfte Àr att studera lÀrares beskrivningar av arbetet med och betydelsen av pedagogiska relationer. Studien har tre frÄgestÀllningar: Vad anger lÀrare att de har för uppfattningar om pedagogiska relationer, hur beskriver de sitt arbete för att skapa pedagogiska relationer samt vad har dessa relationer för betydelse för elevernas studieprestationer enligt lÀrarna. För att studera hur man som lÀrare kan arbeta för att skapa pedagogiska relationer och för att fÄ reda pÄ hur dessa relationer pÄverkar elevernas studieprestationer sÄ anvÀnds en kvalitativ forskningsmetod. Empirin bestÄr av intervjuer med fyra lÀrare frÄn tvÄ olika skolor. För att fÄ en djupare förstÄelse om Àmnet och för att lÀttare kunna förstÄ resultatet sÄ hÀmtas kunskap ur tidigare forskning och bidrag till tolkningen ur olika teorier. Informanterna beskriver pedagogiska relationer och dess innebörd olika. En del av lÀrarna anser att pedagogiska relationer har med elevernas kunskapsutveckling att göra och hur man som pedagog lÀr ut denna kunskap.

Uppsatsen; Inskolningens pedagogiska innehÄll av Borg, Liza & Dahlgren, Therese handlar om det pedagogiska innehÄllet i sexÄrsverksamhetens inskolning. VÄrt syfte Àr att undersöka vilka inskolningsprocesser som anvÀnds i sexÄrsverksamhet samt att undersöka pedagogernas uppfattningar om det pedagogiska innehÄllet i inskolning. VÄr undersökning baseras pÄ intervjuer av pedagoger samt tidigare forskning och litteratur. Som grund för uppsatsen har vi valt att sÀtta fokus pÄ individanpassad inskolning. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Vilka uppfattningar har pedagogerna i sexÄrsverksamheten om det pedagogiska innehÄllet i inskolningen och anser de att inskolningen Àr individanpassad? Kan pedagogernas egen uppfattning kring det pedagogiska innehÄllet i inskolningen variera frÄn pedagog till pedagog? Har pedagogerna funderingar pÄ en alternativ inskolningsprocess? I undersökningen intervjuades tvÄ förskollÀrare, tvÄ barnskötare och en lÀrare.

AbstraktJag har i min undersökning fördjupat mig i huruvida det Àr viktigt för unga mÀnniskor att synas i sociala medier. Jag har studerat pÄ vilket sÀtt de kommunicerar och hur stor vikt de lÀgger vid textskapande pÄ nÀtet i interaktion med andra. Mina frÄgestÀllningar Àr; Hur beskriver unga mÀnniskor att de tÀnker kring huruvida det Àr viktigt att synas i sociala medier? Vilken roll spelar den visuella texten hos de unga i deras sociala relationer? För att söka svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag bland annat tilldelat fem ungdomar olika uppdrag under en veckas tid.  De veckolÄnga uppdragen var utformade sÄ att de antingen skulle hÄlla sig helt borta frÄn att vara synliga pÄ sociala medier, eller att vara överdrivet aktiv med att synas pÄ sociala medier, pÄ sÄ mÄnga sÀtt som möjligt.